Pfas – svårnedbrytbara kemikalier

I en värld full av teknologiska framsteg och industriella innovationer finns osynliga hot som beständigt växer i skuggan. Ett av dessa är gruppen av kemikalier kända som Pfas (per- och polyfluorerade alkylsubstanser). Dessa svårnedbrytbara ämnen har blivit ett globalt miljöproblem och utmanar vår hälsa och miljö. Även om de är en del av vår vardag, från stekpannor till kosmetika, bär dessa ämnen med sig en rad risker som vi bara nyligen börjar förstå fullt ut.

Vad är pfas och varför är de problematiska?

PFAS består av flera tusen syntetiska kemikalier, där de mest kända typerna är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Dessa ämnen har ett gemensamt problem – de bryts inte ner naturligt i miljön. De är därför ofta kallade ”evighetskemikalier”. Deras beständighet innebär att de kan transporteras över stora avstånd, vilket gör att de hittas i avlägsna områden där de aldrig tidigare använts. De har till och med upptäckts i isbjörnars vävnader i Arktis.

Dessa kemikalier används för sina unika egenskaper såsom vatten- och fettavvisande funktioner, vilket gör dem populära i en mängd olika produkter. Men deras motståndskraft mot nedbrytning innebär att de ackumuleras i miljön och eventuellt i våra kroppar, vilket leder till långsiktiga hälsoeffekter. De kan störa hormonbalansen, påverka leverenzym nivåer och kan även vara en riskfaktor för vissa cancerformer.

Påverkan på människors hälsa och miljön

Långvarig exponering för PFAS är ett bekymmer som blir allt mer tydligt. Forskning har visat att dessa kemikalier kan påverka immunförsvaret, vilket minskar kroppens förmåga att bekämpa infektioner och tar upp vacciner. För barn och spädbarn, som är särskilt känsliga för kemiska exponeringar, kan effekterna bli ännu mer betydande. PFAS kan även påverka födelsevikten och kolesterolnivåerna, och är kopplade till utvecklingsproblem hos foster.

I miljön är det dricksvattnet som drabbas hårdast. PFAS kan tränga in i vattentäkter och orsaka förhöjda giftiga halter i vårt dricksvatten. Detta är särskilt vanligt i områden där PFAS används i industriella sammanhang eller vid brandövningar med brandskum. Även om dessa kemikalier inte omedelbart orsakar akuta hälsoproblem, kan deras ackumulering över tid utgöra en allvarlig risk för folkhälsan.

Åtgärder och framtidens utmaningar

Sverige och andra länder inom EU har börjat införa strängare regler och gränsvärden för att begränsa spridningen av PFAS. Från och med 2026 kommer nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten att införas av Livsmedelsverket. Detta är ett viktigt steg för att skydda vår hälsa och vår miljö.

Men reglering är bara en del av lösningen. Att minska vår egen exponering för dessa kemikalier är avgörande. Ett praktiskt steg kan vara att välja produkter utan PFAS, såsom köksutrustning och textilier, samt att använda vattenfilter för att säkerställa rent dricksvatten. Information och medvetenhet är nyckeln till förändring.

Laboratorier som AK Lab spelar en central roll i denna kamp genom att erbjuda avancerade analyser av både vatten och livsmedel. De bistår med att upptäcka förekomst av PFAS och andra skadliga ämnen och erbjuder råd för hur vi bättre kan skydda vår hälsa och miljö.

I takt med att vår förståelse för PFAS och deras negativa effekter ökar, blir det alltmer avgörande att vidta både individuella och samhälleliga åtgärder för att hantera och minska deras påverkan. Det är en lång och komplex väg framåt, men med ökade kunskaper och rätt åtgärder kan vi säkerställa en hälsosammare och mer hållbar framtid. För noggranna analyser och rådgivning om PFAS, kan AK Lab vara en pålitlig partner i arbetet mot dessa kemikalier.